Sydsvenska Dagbladet har skickat en veckas skolmat från Kirsebergsskolan i Malmö på analys för att se vad den innehåller.
Svenska skolor måste från 1/7 2011 servera ”näringsriktig” mat och Skolinspektionen ska sköta kontrollen.
”Genom lagstiftningen vill vi lyfta upp skolmaten. Det är viktigt att alla elever i skola och förskola får näringsriktig och god skolmat. Nu går det ju inte att skriva in i lagen att den ska smaka bra, men att den är näringsriktig går att kontrollera, säger statssekreterare Bertil Östberg på utbildningsdepartementet.” skriver SDS.
Med näringsriktig menas att den ska följa Statens Livsmedelsverks riktlinjer. Där står det bl a att maten till en elev på mellanstadiet ska innehålla ca 625 kcal med fördelningen protein max 30 gram, fett max 20 gram och kolhydrater minst (min kursivering) 78 gram.
Låt oss se på några av måltiderna. (Vi kan alltså inte säga något om hur det smakade, bara hur näringsvärdena fördelade sig.)
Korv stroganoff med ris: Protein: 25 gram. Kolhydrater: 107 gram. Fett: 14 gram. Energi: 663 kcal.
Protein och kolhydrater innehåller ca 4 kcal/gram, fett ca 9 kcal/gram.
Det betyder att energiprocentfördelningen blir:
Protein 100 kcal=15 E%, fett 126 kcal=19 E% och kolhydrater 428 kcal= 66 E%.
Pytt i panna. Protein: 26 gram. Kolhydrater: 85 gram. Fett: 23 gram. Energi: 657 kcal.
Energifördelning: Protein 104 kcal=16 E%, fett 207 kcal=31,5 E% och kolhydrater 52 E%.
Utöver måltiderna tillkom ett glas lättmjölk och en knäckebrödsskiva med bordsmargarin.
Så de här barnen som 10-12 år tidigare ammades med bröstmjölk med hög andel mättat fett (och kolesterol) ska nu, medan de ännu växer för fullt, skyddas från samma fett och istället få mat med hög andel kolhydrater, vattnig mjölk och ”fusk-smör” för att få en bra måltid?
Det finns väl en viss logik i SLVs ologiska regler trots allt, för om man äter en hög andel kolhydrater bör man undvika en hög andel fett, den kombinationen är nämligen mycket osund.
Men varför balansera genom att ha en hög andel kolhydrater och dra ner på nyttigt fett?
Det är där kardinalfelet ligger. Vänd på det istället.
Jag är ju numera van att hantera de där situationerna när proportionerna som serveras är fel, och vet hur man justerar. Be om mer protein, ta bort eller strunta i att äta ris eller pasta, mera grönsaker och be att få extra smör att lägga på, så blir de flesta rätter ok.
Men det är inte lätt för en skolelev i mellanstadiet att hantera det.
Nu var de här två måltiderna ovan ganska rejäla, men verkligheten är inte alltid sådan i skolorna.
Någon dag i veckan ska det sparas och då blir det soppdag.
För några år sedan läste jag (och sparade) ett intressant inlägg i ett debattforum:
Jag jobbar på en F-9-skola med fritidsverksamhet för de yngre.
En vältränad, yngre medarbetare där suckar varje torsdag – när
barnen äter skollunch – för hon vet nämligen att torsdagar är
omöjliga på eftermiddagen för att alla barn klättrar på väggarna.
Torsdagar är soppdag och serveras det inte soppa och pannkaka –
då kan det vara risgrynsgröt med saftsås eller annan sk ”lättmat”.
Men som svar kom ett inlägg från en läkare:
Jag har fått förfrågan om att skriva ett intyg till skolan, för
att en flicka med övervikt skall kunna få skolmat som är låg på
kolhydrater jfr med standardkost. Det har fungerat bra enligt
föräldrarna, men nu kräver alltså skolan intyg.
Tycker idén med intyg är intressant, det är skolan som kräver
det, ungefär som glutenintoleranta lämnar intyg.
Kolhydratintolerant?
Min tanke är att lägga tyngden på det faktum att flickan ifråga får
bättre koncentration, sitter still och lär sig och inte ständigt
störs av hungerkänslor om hon får en kost, lägre i kolhydrater än
vår standardkost.
Så detta kanske är en lösning för dig som vet att smör och standardmjölk är
bra mat för ditt barn; Många skolor har ett intygsformulär på sin hemsida där man kan begära specialkost.
Det kan vara allergier, laktos- eller glutenkänslighet t ex.
Men varför kan det inte gälla överkänslighet för kolhydrater också?
Intyget ska sedan undertecknas av en läkare. Printa ut och skriv att ditt barn ska
ha nyttigt fett och mindre mängd kolhydrater. Det finns ju numera fler och fler läkare som
förstår kost på ett helt annat sätt än för bara några år sedan, så det ska nog inte bli ett problem.
{ 2 kommentarer… läs dem nedan ellerkommentera själv }
i alle disse år – hvor jeg hver dag har smurt madpakker til mine tre børn – har jeg ønsket, vi havde svenske tilstande og dermed skolemad. tænk at slippe for at planlægge, indkøbe og tilberede skolemad for tre børn hver dag!! men med dit indlæg ser jeg det i et lidt andet lys, peter. for hvad har mine børn fået med at spise i skolen? jo, de har fået almindeligt mørkt, usødet rugbrød. med leverpostej, æg, makrel, agurk og tomat. og så et æble og lidt nødder til dessert. og nu er mine mangeårige madpakker godkendt og velsignede som sund livsstil og diætmad. . skønt? ja, overraskende? nej. for enhver forældre med børn i voksealderen ved, hvad der sker, når man forsøger at fodre børnene med risgrynsgrød, pasta eller pommes frites: Efter en time står de igen i køkkenet og stirrer ind i køleskabet. de har lavt blodsukker, de vil have rigtig m-a-d. Min pointe? Tænk om jeg havde haft mere tillid til mit eget forældreskab, set på børnenes ageren. hurtige kulhydrater – hurtigt energi – hurtigt sultne igen. langsomme og få kulhydrater – stabil energi – langvarig mæthed.
god weekend
Hej Peter!
Mycket bra skrivit Dr fett. Vi får bara fortsätta att kämpa och till slut trillar nog poletten ner hos alla fettskrämda.